Jakt enligt islamisk lag

Muslimer är tillåtna att jaga djur och fåglar som är svåra att fånga in och slakta, inklusive icke köttätande djur som hjort och vildkanin.

A Ett antal villkor måste vara uppfyllda för jakt av vilda djur:

  1. Jägaren måste vara vid sina sinnens fulla bruk och ämna att utföra jakten i avsett syfte. Därför är vilt skjutet av en avgudadyrkare eller en sinnessjuk person inte tillåtet (halal).
  2. Viltet måste tillhöra den kategori djur som är svåra att fånga in och som vanligen flyr från människor. De djur som kan fångas in och slaktas utan svårigheter, till exempel får och kycklingar, får dock inte jagas.
  3. Jaktvapnet måste döda på grund av sin skarphet, som en pil eller en kula. Kött från djur som dödats på grund av någonting annat, till exempel vikten av en sten, är inte tillåtet att äta såvida man inte lyckades slakta djuret innan det dog..
  4. Guds namn måste utsägas när jaktvapnet avlossas.
  5. Om bytet fortfarande lever när man kommer fram till det ska det omedelbart slaktas.
  6. Jakt är i islam bara tillåtet för att skaffa mat. Att ta ett djurs liv som sport utan att ha för avsikt att äta köttet eller på annat sätt dra nytta av djuret är förbjudet.

Ätandets och drickandets etikett

Gud l har fastställt ett antal regler kring ätande och drickande som i huvudsak tjänar till att förverkliga vissa gudomliga syften, som att påminna människor om Guds gåvor till dem, skydda dem mot sjukdomar och undvika överdrifter och högmod.

I reglerna ingår följande:

  1. Att undvika att äta och dricka på fat och glas av guld och silver eller som är guldpläterade, ty detta är en form av överdådighet som kan såra fattiga människor. Vid ett tillfälle sa Profeten b: ”Drick inte ur kärl av silver och guld och ät inte på fat av silver och guld, ty de är för de icketroende i detta liv och för oss i livet efter detta.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 5110; Ṣaḥīḥ Muslim: 2067)
  2. Att tvätta händerna före och efter man har ätit. Att göra det blir än mer betonat om händerna är smutsiga eller om det finns matrester på dem.
  3. Att utsäga Guds namn (dvs. ”bismillāh”) innan man äter eller dricker. Den som glömmer detta och minns det först efter att ha börjat äta eller dricka ska då säga: ”bismillāhi awwalihi wa āk̂irihi” (jag börjar med Guds namn i början och i slutet).. Profeten b märkte vid ett tillfälle att en ung pojke inte följde den islamiska etiketten för ätande och sa då till honom: ”Unge man, nämn Guds namn, ät med höger hand, och av det som finns direkt framför dig.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 5061; Ṣaḥīḥ Muslim: 2022)
  4. Att äta och dricka med höger hand. Profeten b sa: ”Ät inte med vänster hand; Satan äter med vänster hand.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 2019)
  5. Det är rekommenderat att inte äta eller dricka stående.
  6. Att äta från den del av fatet som är närmast en själv, ty det är oartigt att äta från andra delar av fatet som är närmare andra personer. Profeten b gav den unge pojken rådet: ”Ät av det som finns direkt framför dig.”
  7. Det är rekommenderat att ta upp bitar som man har tappat, rengöra dem och ta bort smuts och sedan äta dem så att man inte slösar.
  8. Att inte på några villkor klaga på maten. Man ska antingen berömma den eller lämna den utan att säga någonting. Profeten b klagade aldrig på mat som serverades honom. Om han tyckte om den åt han, annars lämnade han den utan att uttrycka ogillande. (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 5093; Ṣaḥīḥ Muslim: 2064)
  9. Att undvika att äta i övermått, ty att göra så leder vanligen till sjukdom och lathet medan måttfullhet är den bästa hållningen i detta avseende. Profeten b noterade vid ett tillfälle: ”Ingen fyller ett kärl värre än sin mage. Några munfullar skulle räcka för att ge honom den styrka han behöver. Om han måste äta mer ska han fylla en tredjedel [av sin mage] med mat, en tredjedel med dryck, och lämna en tredjedel för en problemfri andning. (Sunan at-Tirmid̂ī: 2380; Ibn Mājah: 3349)
  10. Att ge uttryck för tacksamhet mot Gud l genom att säga ”al-ḥamdulillāh” (lovprisad vare Gud). Man kan då också lägga till: ”al-ḥamdulillāh-illad̂ī aṭʻamanī hād̂ā wa razaqanīhi min ĝayri hawlin minnī walāquwwah” (Lovprisad vare Gud som har gett mig denna mat utan att jag har behövt göra något eller anstränga mig).