Hadj

Mekkas och den Helgade moskéns betydelse och förtjänster

Den Helgade moskén (al-Masjid al-ḥarām) är belägen i Mecka på den Arabiska halvöns västra del och har en rad förtjänster:

  1. Den härbärgerar Kaba

Kaba är en kubformad byggnad belägen i mitten av den Helgade moskén i Mecka.

Det är mot den som muslimer vänder sig i bönen och en del andra dyrkanshandlingar som Gud l har påbjudit för dem.

På Guds befallning byggdes den av profeten Abraham och dennes son Ismael, och har sedan renoverats åtskilliga gånger under historiens lopp.

I Koranen sägs: Och när Abraham och Ismael lade grunden till Helgedomen [bad de:] «Herre! Tag nådigt emot vår [möda]! Du är den som hör allt, vet allt. (Sura al-Baqarah, 2:127)

Profeten Muhammed b deltog själv tillsammans med de olika stammarna i Mecka när den Svarta stenen lades på sin rätta plats i samband med en renovering.

  1. Det var den första moské någonsin som byggdes på jorden

Abu D̂arr, en av Profetens nobla följeslagare, frågade vid ett tillfälle: ”Sändebud från Gud, vilken moské byggdes först på jorden?” ”Den Helgade moskén [i Mecka]”, svarade Profeten b. Abu D̂arr frågade då: ”Vilken var nästa?” ”al-Aqsa-moskén [i Jerusalem]”, blev svaret. ”Hur lång tid var mellan dem?” fortsatte Abu D̂arr att fråga. ”Fyrtio år”, svarade Profeten b. ”Var än du befinner dig när tiden för bön infaller”, fortsatte han, ”ska du förrätta bönen där, ty det ligger förtjänst i att förrätta bönerna när tiden för dem infalller.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3186; Ṣaḥīḥ Muslim: 520)

  1. Belöningen för att förrätta bön i den mångfaldigas många gånger om

Profeten b sa: ”En bön i denna min moské [i Medina] är bättre än ettusen böner i någon annan, utöver den Helgade moskén [i Mecka], och en bön i den Helgade moskén är bättre än etthundratusen böner någon annanstans.” (Sunan Ibn Mājah: 1406; Musnad Aḥmad: 14694)

  1. Gud och Hans sändebud har förklarat den helgad

I Koranen sägs: [Säg, Muhammed:] «Jag har blivit befalld att dyrka Herren över denna stad - [det är Han] som har förklarat den okränkbar och allt tillhör Honom, - och jag har blivit befalld att vara en av dem som underkastar sig Hans vilja. (Sura an-Naml, 27:91)

Versen gör det tydligt att Gud l har förklarat Mecka en helgedom och följaktligen förbjudit människor att begå synder, utgjuta blod, jaga vilt eller hugga ner träd eller växter där.

Profeten b noterade vid ett tillfälle: ”Gud, och inte människor, har gjort Mecka till en helgedom – den som tror på Gud och den Yttersta dagen ska varken utgjuta blod eller hugga ner dess träd.

  1. Det är det land som är Gud och Hans sändebud kärast

Vid ett tillfälle sa en av Profetens följeslagare: ”Jag såg Guds sändebud sitta på sin kamel på al-Ḥazwarahs marknad och tala om Mecka: ’Vid Gud, du är det bästa och käraste av Guds alla länder. Hade jag inte drivits bort från dig hade jag aldrig lämnat dig.’” (Sunan at-Tirmid̂ī: 3925; an-Nasāʼīs as-Sunan al-Kubrā: 4252)

  1. Gud har gjort vallfärden till den Helgade moskén obligatorisk för alla dem som har förmåga att göra den

Abraham föreskrev vallfärd för människorna och de kom från fjärran platser för att göra den. Enligt en profetisk tradition gjorde alla profeter hadj till Helgedomen. När det gäller Guds befallning till Abraham om detta sägs i Koranen: Kungör för människorna [plikten att fullgöra] vallfärden. De skall komma till dig till fots och ridande på alla slag av snabbfotade riddjur och de skall komma från alla håll och från avlägsna trakter. (Sura al-Ḥajj, 22:27)

 Innebörden av hadj

Hadj är den religiösa resa som görs till den Helgade moskén i Mecka och några platser i omgivningen med avsikt att genomföra de ritualer som ingår i vallfärden. Resan består av ett antal aktiviteter som Profeten b lärt oss, bland annat att gå in i det rituellt rena tillstånd som kallas iḥrām, gå till fots sju gånger runt Kaba, gå till fots sju gånger mellan höjderna aṣ-Ṣafā och al-Marwah, tillbringa tid på ʻArafah-slätten samt kasta sten på stenpelarna i Mina.

Genom hadj får pilgrimen omfattande gåvor, bland annat vittnesmålet om Guds enhet, utbredd förlåtelse, kontakt med andra muslimer samt kunskap om islamiska påbud.

Hadjs ritualer genomförs vanligen under perioden mellan den åttonde och trettonde i den islamiska kalenderns tolfte månad d̂ul-ḥijjah.

Vem måste göra hadj?

En muslim som ska göra hadj måste ha förmåga att genomföra den, samt vara mukallaf, dvs. i rättslig mening vara ansvarig för sina handlingar. Tillräknelighet i rättslig mening (taklīf) innebär att vara vuxen och vid sina sinnens fulla bruk.

Vad innebär att ha förmåga?

Att ha förmåga innebär i detta sammanhang att företa resan till den Helgade moskén med legitima medel samt att genomföra hadjs ritualer utan att behöva utstå onormalt ansträngande prövningar och utan att riskera personlig säkerhet och egendom. Detta innebär också att pilgrimens utgifter för hadj måste vara utöver de medel som behövs för att täcka de behov som han och de han har försörjningsskyldighet för har.

Förmågan att göra hadj: Olika omständigheter

  1. Förmåga att i egen hög person göra hadj: Denna förmåga tillåter en muslim att företa resan till den Helgade moskén utan att behöva utstå onormalt ansträngande prövningar och med tillräckliga finansiella medel. I detta fall är han ålagd att företa resan i egen hög person.
  2. Finansiell förmåga att uppdra åt en annan person att genomföra hadj å ens vägnar: Denna förmåga gäller en muslim som till följd av sjukdom eller ålder inte är förmögen att göra hadj i egen hög person, men som har finansiella resurser att uppdra åt någon annan att resa i hans ställe. Han ska då bekosta ombudets hela resa.
  3. Oförmåga att göra hadj såväl i egen hög person som genom ombud: En person vars situation ser ut så är helt och hållet undantagen skyldigheten att göra hadj.

Den som inte har tillräckliga finansiella tillgångar utöver de som behövs för att täcka de grundläggande behoven hos honom själv och de personer som han är försörjningspliktig för är inte skyldig att åka på hadj.

Han är inte heller skyldig att uppbringa eller samla in pengar för att kunna åka. Så snart han har den fysiska och finansiella förmågan att göra hadj är han dock skyldig att resa.

En kvinna behöver ett ombud (maḥram) som följeslagare för att göra hadj

En kvinna som gör hadj måste vara tillsammans med sin make eller någon manlig släkting med vilken hon inte är tillåten att gifta sig på grund av nära släktskap (maḥram), såsom far, farfar, morfar, söner, sonsöner, svågrar och far- och morbröder. (se sida 207)

Om en kvinna gör hadj utan en maḥram på ett sådant sätt att hon inte utsätts för någon som helst fara, är hennes hadj dock ändå giltig och helt i sin ordning.

Är du fysiskt och finansiellt förmögen att göra hadj?
Nej
Du måste göra hadj i egen hög person.
Ja
Har du i ekonomiskt hänseende råd att göra hadj, men är ändå oförmögen till följd av kronisk sjukdom
Nej
Du måste skaffa ett ombud och bekosta ombudets hela resa.
Ja
Om du inte har tillräckliga finansiella tillgångar utöver de som behövs för att täcka de grundläggande behoven hos dig själv och de personer som du är försörjningspliktig för är du inte skyldig att åka på hadj.

فضائل الحج

ورد في الحج الكثير من الفضائل والخيرات، ومن ذلك:

  1. أنه من أفضل الأعمال، لما سُئل النبي صلى الله عليه و سلم: أي الأعمال أفضل؟ قال: "إيمان بالله ورسوله". قيل: ثم ماذا؟ قال: "جهاد في سبيل الله". قيل: ثم ماذا؟ قال: "حج مبرور" (البخاري 1447، مسلم 83).
  2. موسم عظيم للمغفرة، قال صلى الله عليه وسلم: "من حج فلم يرفث، ولم يفسق، رجع كيوم ولدته أمه" (البخاري 1449، مسلم 1350)، أي رجع خالياً من الذنوب كأنه ولد لتوه.
  3. فرصة كبيرة للعتق من النار، قال الرسول صلى الله عليه وسلم: "ما من يوم أكثر من أن يعتق الله فيه عبداً من النار من يوم عرفة " (مسلم 1348).
  4. أن جزاءه الجنة، قال صلى الله عليه وسلم: "الحج المبرور ليس له جزاء إلا الجنة" (البخاري 1683، مسلم 1349).

وهذه الفضائل وغيرها إنما تكون لمن صدقت وصلحت نيته، وطهرت سريرته، وصحت متابعته لرسول الله النبي صلى الله عليه وسلم.

مقاصد الحج

للحج مقاصد وغايات عظيمة في النفس والمجتمع، ولهذا قال تعالى بعد أن ذكر ما يجب على الحاج من الهدي الذي يذبحه الحاج تقرباً إلى الله يوم النحر: {لَنْ يَنَالَ اللَّهَ لُحُومُهَا وَلَا دِمَاؤُهَا وَلَكِنْ يَنَالُهُ التَّقْوَى مِنْكُمْ} (الحج: 37). قال صلى الله عليه وسلم:"إنما جعل الطواف بالبيت وبين الصفا والمروة ورمي الجمار لإقامة ذكر الله" (أبو داود 1888).

ومن هذه الغايات والمقاصد:

  1. إظهار التذلل والخضوع لله:

وذلك لأن الحاج يرفض أسباب الترف والتزين، ويلبس ثياب الإحرام مظهراً فقره لربه، ويتجرد عن الدنيا وشواغلها التي تصرفه عن الخلوص لمولاه، فيتعرض بذلك لمغفرته ورحماه، ثم يقف في عرفة ضارعاً لربه حامداً شاكراً نعماءه وفضله، ومستغفراً لذنوبه وعثراته.

  1. شكر النعمة:

يتمثل الشكر في أداء فريضة الحج من جهتين: شكر على نعمة المال، وشكر على سلامة البدن، وهما أعظم ما يتمتع به الإنسان من نعم الدنيا، ففي الحج شكر هاتين النعمتين العظيمتين، حيث يجهد الإنسان نفسه وينفق ماله في طاعة ربه والتقرب إليه سبحانه، ولا شك أن شكر النعمة واجب تقرره بداهة العقول وتفرضه شريعة الدين.

  1. اجتماع المسلمين:

يجتمع المسلمون من أقطار الأرض في الحج، فيتعرف بعضهم على بعض، ويألف بعضهم بعضاً، هناك تذوب الفوارق بين الناس، فوارق الغنى والفقر، فوارق الجنس واللون، فوارق اللسان واللغة، تتحد كلمة المسلمين في أعظم مؤتمر بشري اجتمعت كلمة أصحابه على البر والتقوى وعلى التواصي بالحق والتواصي بالصبر، هدفه العظيم ربط أسباب الحياة بأسباب السماء.

  1. تذكير باليوم الآخر:

فالحج يذكّر المسلم بيوم اللقاء وذلك إذا تجرد الحاج من ثيابه ولبى محرماً ووقف بصعيد عرفات ورأى كثرة الناس ولباسهم واحد يشبه الأكفان، فهنا يجول بخاطره مواقف سيتعرض لها المسلم بعد وفاته فيدعوه ذلك للاستعداد لها وأخذ الزاد قبل لقاء الله.

  1. إظهار توحيد الله عز وجل وإفراده بالعبادة بالقول والفعل:

فشعار الحجاج هو التلبية (لبيك اللهم لبيك، لبيك لا شريك لك لبيك،إن الحمد والنعمة لك والملك، لا شريك لك)، ولهذا قال الصحابي الجليل في وصف تلبية النبي صلى الله عليه وسلم:"فأهل بالتوحيد" (مسلم 1218)، ويظهر التوحيد جلياً في كل شعائر الحج وأفعاله وأقواله.

العمرة

وهي التعبد لله بالإحرام والطواف بالكعبة سبع مرات والسعي بين الصفا والمروة سبع مرات ثم الحلق أو التقصير.

حكمها: هي واجبة على المستطيعين مرة في العمر، ويستحب تكرارها.

وقتها: يجوز أداؤها طوال العام، ولكنها في شهر رمضان لها أجر مضاعف كما قال صلى الله عليه وسلم: "عمرة في رمضان تعدل حجة" (البخاري 1764، مسلم 1256).