Att fasta under ramadan

Definition

Fasta (ṣiyyām eller ṣawm) är en dyrkans-handling under vilken man under tiden mellan gryningen (den tidpunkt då gryningsbönen infaller) och skymningen (den tid då skymningsbönen infaller) avstår från all mat, dryck, sexuell aktivitet och allt annat som bryter fastan.

Förtjänster med månaden ramadan

Den fastande upplever två glädjestunder: en när han bryter fastan och en när han möter sin Herre.

Ramadan är den islamiska kalenderns nionde månad. Den är årets bästa månad med en rad förtjänster, bland andra:

1. Det är den månad i vilken Koranen, den främsta och högst värderade av alla gudomliga skrifter, uppenbarades: I Koranen sägs: För att ge människorna vägledning [inleddes] i månaden ramadan uppenbarelsen av Koranen i vilken vägledningen klargörs och en måttstock ges med vilken rätt kan mätas och skiljas från orätt. Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut. (Sura al-Baqarah, 2:185)
2. Profeten b sa: “När månaden ramadan kommer öppnas portarna till paradiset, stängs portarna till helvetets eld och kedjas djävlarna fast.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3103; Ṣaḥīḥ Muslim: 1079) Månaden är således ett tillfälle för de troende att göra sitt yttersta för att komma närmare Gud genom att göra goda handlingar och undvika dåliga.
3. Den som hela denna månad fastar under dagens ljusa timmar och står i bön under natten kommer att få sina tidigare synder förlåtna. Profeten b sa: ”Den som, till följd av uppriktig tro och förväntan inför Guds belöningar [i livet efter detta], fastar under månaden ramadan kommer att få alla sina tidigare synder förlåtna.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1910; Ṣaḥīḥ Muslim: 760) Han sa också: ”Den som med uppriktig tro och förhoppning om Guds belöningar [i livet efter detta] förrättar de frivilliga nattbönerna kommer att få alla sina tidigare synder förlåtna.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1905; Ṣaḥīḥ Muslim: 759)
4. Laylat al-qadr (”ödesbestämmelsens natt”; också kallad “allmaktens natt”) infaller i denna månad. Koranen meddelar oss att goda handlingar som utförs under denna natt är långt bättre än att göra dem under många år. I Koranen sägs: Allmaktens natt är mera värd än tusen månader… (Sura al-Qadr, 97:3) Den som med uppriktig tro och förhoppning om Guds belöningar i livet efter detta förrättar bön under denna natt kommer att få alla sina tidigare synder förlåtna.

Visdomen bakom fastan

Skälen till att Gud l befaller de troende att fasta är flera och har både med detta liv och livet efter detta att göra:

1. Fastan hjälper oss att förverkliga taqwā (rättfärdighet, gudfruktighet, gudsmedvetenhet, vaksamhet mot det onda)

Att fasta är en dyrkanshandling genom vilken de troende söker närhet till sin Herre genom att, i vetskap om att Gud l ser dem, ge upp sina lidelsefulla begär och vid alla tidpunkter och på alla platser, privat och offentligt, placera sig själva i motsättning till alla fysiska frestelser.

2. Fastan ger oss gott om träning i att avstå från synd och missgärningar

När en fastande person i fullständig lydnad inför Gud l avstår från otillåtna handlingar blir han kapabel att bringa sina nycker och begär under kontroll, med lätthet avstå från synd och inte framhärda i lögn och avvikelse från sanningen. Profeten b sa: ”Den som inte avstår från bedrägliga ord och handlingar [medan han fastar] ska veta att Gud då inte har behov av att han avstår från mat och dryck.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1804) Innebörden är att de som inte avstår från att ljuga och lura andra egentligen inte förstår syftet med att fasta.

3. Fastan hjälper oss att minnas de behövande och de nödlidande och manar oss att känna empati för dem

Den fastande upplever tillfälligt bristens och hungerns kval och förstår då vilka allvarliga följder sådana plågor får för dem av hans muslimska medbröder och -systrar som kan vara berövade livets nödtorft under långa perioder och genomlida extrem hunger och törst.

Förtjänster med fastan

Fastan har en rad förtjänster, bland andra:

 Den fastande upplever två glädjestunder: en när han bryter fastan och en när han möter sin Herre .

1. Den som fastar under denna månad, har en uppriktig tro på Gud, lyder Hans befallningar och är förvissad om Hans belöningar i livet efter detta, kommer att få alla sina tidigare synder förlåtna. Profeten b sa: ”Den som, till följd av uppriktig tro och förväntan inför Guds belöningar [i livet efter detta], fastar under månaden ramadan kommer att få alla sina tidigare synder förlåtna.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1910; Ṣaḥīḥ Muslim: 760)
2. Till följd av de fantastiska belöningar den fastande kommer att få för sin fasta och den sinnesro han kommer att äga, kommer han att uppleva gränslös lycka i livet efter detta. Profetenb sa: ”Den fastande upplever två glädjestunder: en när han bryter fastan och en när han möter sin Herre.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1805; Ṣaḥīḥ Muslim: 1151)
3. I paradiset finns en port kallad ar-rayyān genom vilken endast de som brukar fasta kan gå. Profeten b sa: ”I paradiset finns en port kallad ar-rayyān genom vilken endast de som fastar kommer att gå på Återuppståndelsens dag. Ingen annan än dem kommer att gå genom den. Det kommer att sägas: ’Var är de som fastade?’ Dessa kommer då att resa sig, och ingen annan än dem kommer att gå genom den. När de har gått igenom kommer den att stängas, och ingen annan kommer att kunna komma in.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1797; Ṣaḥīḥ Muslim: 1152)
4. Det finns en specificerad belöning för varje dyrkanshandling med undantag för fastan, för vilken Gud i sin gränslösa frikostighet och nåd i överflöd kommer att belöna dem som genomför den. Profeten b sa: ”Gud säger: ’Alla Adams ättlingars handlingar är för dem, med undantag för fastan som är för Mig, och Jag kommer att belöna den.’” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1805; Ṣaḥīḥ Muslim: 1151)

Sådant som bryter fastan

Den fastande måste undvika sådant som bryter fastan och gör den ogiltig:

1. Mat och dryck. I Koranen sägs: … Ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker. Återuppta då fastan och håll den tills natten faller på... (Sura al-Baqarah, 2:187)
   Fastan för den som glömmer sig och råkar äta eller dricka något är dock fortsatt giltig och han betraktas inte som syndfull för att oavsiktligt ha gjort så. Profeten b sa: ”Den som glömmer att han fastar och råkar äta eller dricka något ska fortsätta sin fasta, ty det är Gud som har gett honom att äta och att dricka.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1831; Ṣaḥīḥ Muslim: 1155)
2. Sådant som på något sätt kan klassificeras som liknande att äta och dricka:

• Injektioner med näringsmässigt innehåll. Dessa förser kroppen med näringsämnen som den behöver och kan därför sägas likna att äta eller dricka.
• Blodtransfusioner. Blodet är kroppens transportmedel som när det cirkulerar förser kroppens celler med syre och näring, och en tillförsel av blod kan därför liknas vid att äta eller dricka.
• Röking i alla dess former gör fastan ogiltig, ty att inhalera rök tillför kroppen en mängd toxiska ämnen.

3. Sexuell aktivitet där en mans penis förs in i en kvinnas vagina, oavsett om det resulterar i sädesuttömning eller inte.
4. Avsiktlig sädesuttömning till följd av sexuell kontakt, masturbation eller något annat sätt.

Våta drömmar, dvs. sexuellt upphetsande drömmar som resulterar i orgasm bryter dock inte fastan. En man kan kyssa sin hustru om han vet att than utan problem kan kontrollera sig och inte inbegriper sig i någon sexuell aktivitet som bryter fastan.

5. Avsiktlig kräkning. Oavsiktlig kräkning bryter dock inte fastan. Profeten b sa: ”Den som kräks oavsiktligt medan han fastar behöver inte ta igen fastan genom att fasta en annan dag; men den som kräks avsiktligt måste fasta en annan dag för att han bröt sin [obligatoriska] fasta. (Sunan at-Tirmid̂ī: 720; Sunan Abu Dāwūd: 2380)
6. Menstruation eller de blödningar (avslag) som inträder efter barnafödsel, oavsett när under dagen de kommer. Även om de börjar just före solnedgången bryts automatiskt fastan för den kvinnan. Om blödningarna upphör efter gryningen är den dagens fasta bruten och det är inte möjligt för den kvinnan att fasta den dagen. Profeten b sa: ”Är det inte sant att en kvinna varken kan förrätta bön eller fasta när hon har blödningar?” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1850)

Utöver menstruationsblod och de blödningar (avslag) som inträder efter barnafödsel hindrar inte andra onormala blödningar från livmodern en kvinna från att fasta.

Vilka är undantagna fastan?

För att göra det lättare för människor har Gud l undantagit vissa kategorier från att fasta:

1 Sjuka vars medicinska tillstånd kommer att förvärras av att fasta har tillstånd att bryta fastan, men måste ta igen den eller de dagar de har missat efter ramadan.

2 Människor som omöjligen kan fasta på grund av ålder eller kronisk sjukdom utan hopp om tillfrisknande behöver inte fasta men måste kompensera det genom att för varje dag som han inte fastar förse en behövande med 1,5 kg av vanliga basvaror i landet i fråga.

3 Resande kan vid förflyttning från en plats till en annan eller vid temporär bosättning som varar mindre än fyra dagar bryta fastan och låta bli att fasta, men måste ta igen den eller de dagar de har missat efter ramadan. I Koranen sägs: … Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar. Gud vill göra det lätt - inte tungt - för er... (Sura al-Baqarah, 2:185)

4 Kvinnor som menstruerar eller har de blödningar (avslag) som inträder efter barnafödsel får inte fasta men måste ta igen dagarna som de missar efter ramadan. Skulle de fasta är fastan inte giltig. (se kapitlet ”Den större rituella orenheten och helkroppstvättningen (ĝusl)”98)

5 Havande och ammande kvinnor kan låta bli att fasta om de fruktar att fastande skulle vara skadligt för dem eller deras barn. De måste dock ta igen de dagar de har missat efter ramadan. .

Vad gäller för dem som avsiktligt bryter fastan?

Att bryta fastan utan giltigt skäl är en allvarlig synd som vittnar om olydnad mot Gud. De som gör sig skyldiga till en sådan synd måste uppriktigt ångra sig inför Gud och också ta igen de dagar som de inte har fastat. De som idkar sexuellt umgänge på dagtid under ramadan måste, utöver att uppriktigt ångra sig och ta igen den missade dagen, göra bot genom att frige en muslimsk slav, något som också inskärper vilken betydelse islam lägger vid att frige människor från slaveriets bojor. Om de, som är vanligt i dagens värld, inte kan hitta någon slav att frige måste de fasta under två på varandra följande månader. Är de oförmögna till detta måste de ge sextio fattiga människor mat.

Frivillig fasta

Muslimer är ålagda en månadslång fasta en gång om året under månaden ramadan. De rekommenderas också, under förutsättning att de har förmågan, att fasta under andra dagar för att få mer belöning. Dessa dagar är:

1. ‘Āŝurā-dagen och en dag före eller efter den. Āŝurā är den tionde i den islamiska kalenderns första månad muḥarram. Det är den dag då Gud l räddade Moses och dränkte Farao och hans väpnade styrkor. En muslim fastar på den dagen som ett uttryck för tacksamhet mot Gud l för att ha räddat Moses, och för att följa i vår profets fotspår som inte bara fastade denna dag utan också ombad sina följeslagare att fasta en dag före eller en dag efter den. (Musnad Aḥmad: 2154) När han tillfrågades om att fasta den dagen sa han: ”Den sonar [de synder som begåtts] föregående år.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1162) 
2. ‘Arafah-dagen. ‘Arafah är den nionde i den islamiska kalenderns tolfte månad d̂ul-ḥijah. Denna dag samlas pilgrimer som gör den årliga muslimska pilgrimsfärden hadj på den vidsträckta öppna slätt som kallas ‘Arafah för att åkalla Gud, lovprisa Honom och glorifiera Honom. ‘Arafah är årets bästa dag och de som inte gör hadj kan fasta den dagen. När Profeten b tillfrågades om att fasta den dagen sa han: ”Den sonar begångna synder under det föregående och det kommande året.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1162)
3. Sex dagar i ŝawwāl. Ŝawwāl ä den islamiska kalenderns tionde månad. Profeten b sa: ”Den som fastar ramadan och sedan sex dagar i månaden ŝawwāl får belöning för att ha fastat hela året.

Fastebrytandets högtid – eid (ʻīdul-fiṭr)

Högtider representerar tydliga religiösa ritualer. När Profeten b anlände till Medina fann han att människorna där hade avsatt två dagar under året för nöjen. Han frågade: ”Vad är dessa dagar?” ”Innan islams ankomst brukade vi roa oss och ha roligt på dessa dagar”, svarade de. Profeten b sa då: ”Gud har gett er två bättre dagar: ʻīdul-fiṭr och ʻīdul-aḍhā.” (Sunan Abu Dāwūd: 1134) Vid ett tillfälle förklarade han att högtider representerar den religion som de som firar den har, och noterade: ”Varje folk har en högtid, och detta är vår högtid.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 909; Ṣaḥīḥ Muslim: 892)

Innebörden av ‘īd (eid) i islam

Eid är en dag för fest och glädje. Denna dag ger muslimer uttryck för sin glädje och sin tacksamhet mot Gud l för att ha väglett dem till sanningen och för att ha hjälpt dem att fullgöra fastan under ramadan. De delar glädjen med alla genom att sätta på sig sina bästa kläder, ge till de fattiga och de behövande, och delta i tillåtna firanden och festligheter som gör alla glada och påminner dem om Guds gåvor till dem.

Muslimska högtider

I islam finns bara två högtider under året och muslimer ska inte fira några andra dagar än dem. De två är: (1) fastebrytandets högtid (ʻīdul-fiṭr) som firas den första dagen i månaden ŝawwāl, och (2) offerhögtiden (ʻīdul-aḍhā) som firas den tionde i månaden d̂ul-ḥijah.

Fastebrytandets högtid eid (‘īdul-fiṭr)

Īdul-fiṭr infaller den första dagen i månaden ŝawwāl och markerar slutet på den månadslånga fastan i ramadan. På samma sätt som fastan under ramadan är en dyrkanshandling är också firande av ʻīdul-fiṭr en dyrkanshandling genom vilken muslimerna uttrycker sin tacksamhet mot Gud l för att ha gjort det möjligt för dem att genomföra den, och för att ha låtit sin nåd flöda över dem. I Koranen sägs: … Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud som har väglett er - kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet. (Sura al-Baqarah, 2:185)

Vad görs på dagen för eid?

1. Förrättande av eid-bönen. Islam understryker att eid-bönen ska förrättas. Faktum är att den var en av de saker som Profeten konsekvent utförde och också uppmanade inte bara män utan också kvinnor och barn att delta i. Tiden för den börjar när solen har stigit till en spjutslängd (lite över en meter) över horisonten och pågår till dess den har passerat zenit.. Beskrivning: Eid-bönen består av två böneenheter (rak‘ah) i vilka imamen reciterar Koranen med hörbar röst, och efter vilka han håller en predikan (k̂uṭbah) i två delar. Till skillnad från de vanliga dagliga bönerna säger man i början av varje enhet i denna bön flera takbīr (Allāhu akbar). I början av den första enheten sägs sju stycken och i början av den andra enheten sägs sex stycken. De bedjande följer här imamen och gör och säger det han gör och säger.

2. Betalning av zakātul-fiṭr (fastebrythögtidens renande föreskrivna skatt) Gud l har ålagt zakātul-fiṭr för var och en som har ett överskott av livsmedel. Skatten består av en ṣāʻ av vanliga basvaror och ska ges till muslimska fattiga och behövande så att ingen ska lida brist på mat på dagen för eid. Värdet på zakātul-fiṭr kan också betalas i pengar om det är den enda möjligheten. Tiden för att betala den: Zakātul-fiṭr ska betalas någon gång från det att solen går ner på ramadans sista dag till tiden för eid-bönen. Den kan dock också betalas en eller ett par dagar tidigare. Zakātul-fiṭr består av en ṣāʻ av vanliga basvaror, till exempel ris, vete eller dadlar. En ṣāʻ är ett volymmått. Men att mäta det i vikt är lättare för att uppnå ett mer exakt nutida mått. En ṣāʻ motsvarar då ca 3 kg. En muslim måste betala den för sig själv och för alla som han är försörjnings-skyldig för såsom hustru och barn. Det rekommenderas att även betala den för ett ännu ofött barn. Profeten b ålade den som ”bot för obscent språk som använts under fastan och för att förse de behövande med mat. För dem som betalar den före eid-bönen accepteras den som zakātul-fiṭr, men för dem som betalar den efter eid-bönen tas den endast emot som vanlig välgörenhet (ṣadaqah). (Sunan Abu Dāwūd: 1609)
3. Denna högtidsdag sprider muslimer glädje och munterhet till alla familjemedlemmar, unga och gamla, män och kvinnor, genom att tillhandahålla alla möjliga typer av tillåten underhållning. De bär sina bästa och finaste kläder och äter och dricker, ty att göra så är en dyrkanshandling. Att fasta denna dag är strängt förbjudet.
4. För att uttrycka tacksamhet mot Gud l för att ha möjliggjort för dem att fullgöra fastan under ramadan reciterar de takbīr under natten före eid och fram till dess imamen kommer för att förrätta eid-bönen. I Koranen sägs: Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud som har väglett er - kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet. (Sura al-Baqarah, 2:185)

Takbīr vid denna högtid utsägs på följande sätt: Allāhu akbar, Allāhu akbar, lā ilāha illa Allāh, Allāhu akbar, Allāhu akbar, walillāhil-ḥamd (Gud är Den störste, Gud är Den störste, det finns inte någon som har rätt att dyrkas utom Gud, Gud är Den störste, Gud är Den störste, all lovprisning tillhör Gud).