Ockerränta (ribā)

Ockerränta (ribā) är att lägga en avgift på en kredit eller andra lånade tillgångar ovanpå det lånade beloppet och på det sättet göra en vinst på lånet. På grund av den skada och orättvisa ett sådant förfarande medför är detta strängt förbjudet i islam.

Det finns fyra typer av ribā men den allvarligaste och mest förbjudna är den som har med lån och skulder att göra. I denna typ inräknas alla belopp utöver det ursprungliga låne- eller skuldbeloppet.

Varje lån eller skuld som utlånaren gör vinst på är en form av ockerränta (ribā).

• Ockerränta (ribā) på skulder

Denna typ av ribā är alltid närvarande i en skuldförbindelse där låntagaren är ålagd att till fordringsägaren betala ett belopp utöver det ursprungliga skuldbeloppet.

Exempel: Oskar lånar 1 000 kronor av Martin och lovar att betala tillbaka om en månad. Efter en månad inser dock Oskar att han inte kan betala så snabbt. Fordringsägaren Martin bestämmer då att Oskar antingen betalar hela summan direkt eller betalar 1 100 kronor efter ytterligare en månad. Om han då fortfarande inte kan betala kommer Martin att vänta en månad till med att kräva in skulden på villkor att Oskar då betalar honom 1 200 kronor.

• Ockerränta (ribā) på lån

Denna typ av ribā är för handen när en person tar ett lån från en annan person eller en bank som enligt ett upprättat kontrakt stipulerar att låntagaren till kreditorn ska betala en årlig ränta som båda parter är överens om, till exempel 5 %, på det lånade beloppet.

Exempel: Oskar är intresserad av ett hus som är värt 1 000 000 kr men har inte tillräckligt med pengar för att köpa det. Han tar då ett lån från en bank med villkoret att han över en period på fem år ska betala banken 1 500 000 kr i månatliga avbetalningar, dvs. banken tar ut en ränta på sammanlagt 500 000 kr.

Ribā är strängt förbjuden i islam och är en av de stora synderna om lånet betalas av med ränta, oavsett om det handlar om ett investeringslån för att finansiera en näringsverksamhet, om att förvärva en viktig tillgång som ett hus eller annan egendom, eller om ett konsumtionslån.

Att förvärva någonting på avbetalning till ett pris som är högre än det pris man skulle betala kontant är dock inte att betrakta som ribā.

Exempel: En försäljare ger en person valet att köpa köksutrustning för 10 000 kr och betala allt direkt eller betala 12 000 med månatliga avbetalningar till försäljaren av utrustningen.

Islam syn på ockerränta (ribā)

Textuella belägg från Koranen och Profetens sunna påtalar att ockerränta (ribā) är strängt förbjuden i islam, att den är en av de stora synderna och att Gud l inte har förklarat krig mot någon syndare förutom den som sysslar med ribā. Faktum är att ribā inte bara är förbjuden i islam utan också i alla tidigare gudomliga religioner. Föreskrifterna om den ändrades dock efter att flera förvrängningar smugit sig in i dessa religioners religiösa texter. Gud l nämner att Han förberedde ett straff för en grupp av Bokens folk …därför att de bedrev ocker, som hade förbjudits dem, och orättmätigt tillskansade sig andras egendom... (Sura an-Nisā’, 4:161)

Påföljd för ockerränta (ribā)

1. De som ger sig in på transaktioner med ockerränta ger sig in i det krig som Gud l och Hans sändebud b har förklarat mot dem som sysslar med ockerränta (ribā), och blir därmed deras fiender. I Koranen sägs: Gör ni inte det skall ni veta att ni befinner er i krig med Gud och Hans sändebud. Men om ni ångrar vad ni har gjort har ni rätt [att återfå] ert kapital; ni skadar ingen och lider själva ingen skada. (Sura al-Baqarah, 2:279) Ett sådant krig får naturligtvis förödande fysiska och pyskiska följder, och de otaliga former av djup oro och nedstämdhet som i dessa dagar drabbar människor är några tecken på ett sådant krig som Gud l har förklarat mot dem som bryter mot Hans påbud genom att ge sig in i affärer som inbegriper ockerränta (ribā). Ett sådant krigs följder i livet efter detta kommer att bli värre än någon kan föreställa sig.
2. De som på något sätt tar del i transaktioner med ockerränta (ribā) är fråntagna Guds nåd. Jābir ibn ‘Abdullāh berättade: ”Guds sändebud förbannade den som tar emot ribā, den som ger den, den som dokumenterar den och de två som bevittnar den. Han sa: ’De är alla syndare.’” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1598)
3. På Domedagen kommer de att återuppstå i ett så vanprydande skick att de kommer att stappla, rycka och skaka likt någon drabbad av galenskap eller som lider av epilepsi. I Koranen sägs: De som livnär sig på ocker skall uppstå [till Domen] lika ostadiga på benen som den som Djävulen med sin beröring slagit med vansinne. (Sura al-Baqarah, 2:275)
4. Vinster från verksamhet som inbegriper ockerränta (ribā) är berövad all välsignelse och de som använder sådana vinster kommer varken att finna lycka eller sinnesro. I Koranen sägs: Gud utplånar vinsten av ockret men låter allmosornas värde växa. (Sura al-Baqarah, 2:276)

Skadliga följder av ockerränta (ribā) för individen och samhället

Islam har strängt förbjudit ockerränta (ribā) på grund av den stora skada den tenderar att åsamka både individ och samhälle. Sådana skadliga följder kan vara:

1. Den skapar allvarlig oreda i fördelningen av tillgångar och vidgar klyftan mellan rika och fattiga

Ockerränta (ribā) tenderar att koncentrera rikedom till ett fåtal individer och hindra den från att kunna användas för samhällets allmänna bästa. Den orsakar då en orättvis fördelning av tillgångar och resurser och delar in samhället i en liten mycket välbärgad minoritet och en stor fattig och missgynnad majoritet, något som vanligen skapar spänningar och brottlighet.

2. Den uppmuntrar slösaktiga utsvävningar

Att lån från kreditgivare som tar ränta på lånen har blivit vanligare än någonsin har uppmuntrat många människor att bli stora slösare. Genom att låna pengar från dessa kreditgivare för att fylla alla möjliga behov tenderar de att spendera mängder på lyxartiklar, bara för att sedan tyngas av skulder som de har svårt att betala tillbaka och som gör dem oroade, stressade och deprimerade.

3. Den minskar incitamenten för investerare att investera i projekt med en bestående nytta

Lockade av de stora vinster som systemet med ockerränta (ribā) tillåter investerare att göra på sitt kapital avstår de från att investera det i industri-, jordbruks- eller kommersiella projekt, oavsett hur nyttiga dessa skulle kunna vara för samhället, eftersom de tycker att dessa projekt är riskfyllda och kräver en hel del ansträngning.

4. Den drar undan all välsignelse från tillgången och leder till ekonomisk kris

Alla ekonomiska kriser som drabbat finansiella institutioner eller individer har i huvudsak berott på att man har framhärdat i ockerverksamhet. Detta är ett skäl till att sådana transaktioner är fråntagna all välsignelse, i motsats till välgörenhetshandlingar som välsignar tillgångar och ökar dem. I Koranen sägs: Gud utplånar vinsten av ockret men låter allmosornas värde växa. (Sura al-Baqarah, 2:276)

Ockerränta (ribā) berövar tillgångar all välsignelse och leder till ekonomiska kriser.

Vad gäller för den som antar islam och är part i en uppgörelse som inbegriper ockerränta (ribā)?

Här finns två olika scenarier:

1. Är den nye muslimen den som tar ränta har han bara rätt till sitt kapital och måste så snart han antar islam avstå från att ta ränta på något som helst sätt. I Koranen sägs: Men om ni ångrar vad ni har gjort har ni rätt [att återfå] ert kapital; ni skadar ingen och lider själva ingen skada. (Sura al-Baqarah, 2:279).
2. Är den nye muslimen den som betalar ränta finns två olika möjliga scenarier:

• Om det är möjligt att återkalla eller avsluta uppgörelsen utan att lida stora förluster ska han göra det.
• Om det är så att han inte kan återkalla eller avsluta uppgörelsen utan att ådra sig stora förluster kan han fullfölja avtalet men måste visa en stor beslutsamhet att i framtiden inte ingå sådana avtal. I Koranen sägs: Den som efter att ha fått kunskap om Guds allvarliga varning upphör att bedriva ocker får behålla vad han dessförinnan vunnit, men Gud skall fälla den slutliga domen över honom. Och de som faller tillbaka i denna synd har Elden till arvedel och där skall de förbli till evig tid. (Sura al-Baqarah, 2:275)