Bedrägeri genom informationsbrist och oklarhet (ĝarar)

Ett avtal baserat på informationsbrist och oklarhet (ĝarar) är ett avtal som inbegriper ett visst mått av desinformation eller otydlighet, som kommer att leda till oenighet och tvister mellan avtalets parter eller få endera av dem att förfördela den andra.

För att undanröja sådant som kan leda till tvister och orättvisor har islam strängt förbjudit denna typ av avtal. Förbudet finns trots att sådana avtal kan vara en acceptabel praxis för gemene man, ty Profeten b har förbjudit affärer som inbegriper bedrägeri genom okunskap. (Ṣaḥīḥ Muslim: 1513)

Exempel på affärsavtal som inbegriper bedrägeri genom informationsbrist

1. Att sälja frukt innan den har mognat och är klar att plockas. Profeten har förbjudit försäljning av dadlar fram tills dess nytta blir tydlig och de är lämpliga att äta, ty det finns en risk att de aldrig mognar.
2. Försäljning av en förpackad vara utan att informationen om innehållets värde är korrekt, liksom försäljning av något som man inte själv äger eller kan leverera.

Omständigheter under vilka okunskap och oklarhet (ĝarar) kan påverka avtalet

Okunskap och oklarhet (ĝarar) påverkar bara avtalet och gör det otillåtet om det finns mycket av det och om avtalet grundas och bygger på det.

En muslim kan därför köpa ett hus även om han inte är medveten om sådana saker som vilka typer av material som använts under byggandet eller vilken typ av färg som använts för att måla huset, ty sådan okunskap är av mindre betydelse och påverkar inte föremålet för avtalet.

Orättvisa och att med orätt tillskansa sig andras egendom

Att med orätt tillskansa sig andra människors egendom, oavsett hur liten denna egendom är, är en av de mest avskyvärda synderna enligt islam.

Orättvisa är en av de mest avskyvärda handlingar vilken islam eftertryckligt har varnat för. Profeten b sa i detta sammanhang: ”Ta er i akt för orättvisa, ty orättvisa kommer att vara mörker på Domedagen.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 2315; Ṣaḥīḥ Muslim: 2579) Islam betraktar förvisso det att med orätt tillskansa sig andra människors egendom, oavsett hur liten denna egendom är, som en av de mest avskyvärda synderna och varnar dem som begår den för stränga påföljder i livet efter detta. Profeten b sa: ”För den som med orätt tillskansar sig en bit mark kommer dess omfång taget från sju jordar att på Uppståndelsens dag hängas runt hans hals. (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 2321; Ṣaḥīḥ Muslim: 1610)

Exempel på orättvisor i affärsuppgörelser

1. Tvång: En transaktion som sker under någon form av tvång ogiltiggör transaktionen. Ömsesidigt samtycke mellan avtalsparterna är en nödvändig förutsättning för giltigheten i en affärsuppgörelse. Profeten b noterade: ”En försäljning är en försäljning endast om den sker i ömsesidigt samförstånd.” (Sunan Ibn Mājah: 2185)
2. Ohederlighet: Att lura andra människor och tillskansa sig deras egendom är, som Profeten b sa, en av de stora synderna: ”Den som lurar oss är inte en av oss.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 101) Vid ett tillfälle då Profeten b var på marknaden gick han förbi en hög livsmedel och kände på den. När han då förnam vatten på sina fingrar vände han sig till försäljaren och sa: ”Vad är det här?” ”Den har stått ute i regnet, sändebud från Gud”, svarade försäljaren. ”Varför lägger du inte den våta maten överst så att folk kan se den?” sa Profeten b ogillande. ”Den som lurar oss är inte en av oss.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 1315)

Guds sändebud b förbannade dem som ger mutor och dem som tar emot dem. .

1. Att manipulera lagen: Sluga människor som lägger fram sin sak i domstol talar med honungsljuv stämma och på ett manipulerande sätt i syfte att med orätt tillskansa sig andra människors egendom, och inser inte att även om domaren dömer till deras förmån kan han omöjligen förvandla lögn till sanning. Profeten b vände sig en gång till sina följeslagare och sa: ”Jag är bara en människa och olika parter kommer till mig för att lösa sina tvister. Det kan vara så att den ene lägger fram sin sak mer vältaligt och övertygande än den andre, och jag kanske tycker att han har rätten på sin sida och dömer till hans fördel på grundval av det jag har fått höra. Så om jag någonsin dömer till någons fördel av misstag [och han vet att han har fel] ska han inte ta emot det, ty det jag ger honom är bara en del av Elden.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 6748; Ṣaḥīḥ Muslim: 1713)
2. Bestickning: En muta är en summa pengar eller en tjänst som ges i syfte att påverka en person med makt för att få någonting eller få en fördel. Islams betraktar bestickning som en av de mest förhatliga formerna av orättvisa och avskyvärda synderna. Profeten b gick så långt som att förbanna både den som ger mutor och den som tar emot den. (Sunan at-Tirmid̂ī: 1337) När bestickning blir vanlig och spridd förstör den samhällets själva uppbyggnad och påverkar dess utveckling och blomstring.

Vad gäller för den som har tillskansat sig andras egendom innan han antog islam?

Om en person som antar islam har tillgångar som han har förvärvat genom att lura eller begå brott mot andra genom till exempel stöld eller förskingring, måste han återlämna detta till de rätta ägarna under förutsättning att han kan få tag i dem och göra det utan att ådra sig själv någon skada.

Även om han har begått orätten innan han antog islam är det som han med orätt har tillskansat sig från andra forfarande i hans ägo och han måste därför återbörda det till sina rätta ägare. I Koranen sägs: Gud befaller er att till den rättmätige ägaren återlämna det som ni fått er anförtrott och att, när ni dömer mellan människor, döma rättvist. (Sura an-Nisā’, 4:58)

Om han efter att ha gjort allt i sin makt för att få tag i de rätta ägarna inte har lyckats lokalisera dem kan han skänka det som han tillskansat sig med orätt till välgörenhet.

Spel

Spel drar in spelarna i ett beroende. .

Vad är spel?

Spel är när man satsar pengar på ett visst resultat av en slumpartad tävling. En person satsar pengar på att han själv eller någon annan kommer att få något av värde vid en viss utgång. Kort sagt handlar spel om vadhållning som slutar med vinst eller förlust, och spelaren vinner bara på någon annans bekostnad.

Islams syn på spel

Spel är strängt förbjudet vilket framgår av skriftliga belägg från Koranen och Profetens traditioner:

1. Gud l betraktar den synd som det innebär att spela som långt större än det man får ut av det. I Koranen sägs: De frågar dig om rusdrycker och spel om pengar. Säg: “Det ligger svår synd i bådadera men [också] något som kan vara människan till nytta. Det onda de medför är dock större än den nytta de kan ge.” (Sura al-Baqarah, 2:219)
2. På grund av dess skadliga effekter på individen och samhället betraktar Gud l spel som en slags smuts och styggelse och påbjuder de troende att undvika det eftersom det sår fiendskap och hat mellan dem och tar dem bort från åminnelse av Gud l och från bönen. I Koranen sägs: Troende! Rusdrycker och spel om pengar, alla hedniska bruk och spådomskonst är ingenting annat än Djävulens skamliga påfund; håll er borta från allt sådant, för att det skall gå er väl i händer.Djävulen vill med hjälp av rusdrycker och spel om pengar framkalla fiendskap och hat mellan er och få er att glömma Gud och plikten att förrätta bönen. Vill ni inte upphöra [med allt detta]? (Sura al-Mā’idah, 5:90-1)

Skadliga effekter av spel på individen och samhället

Spel har flera ogynnsamma effekter på individen och samhället:

1. Det driver fram agg och hat mellan spelare, ty när vänner spelar och den ene vinner pengar av de andra är det ofrånkomligt att känslor av agg och hat uppkommer mot honom som också kan leda till att man intrigerar mot honom och skadar honom. Detta är ett känt faktum baserat på observation. I Koranen sägs i sammanhanget: Djävulen vill med hjälp av rusdrycker och spel om pengar framkalla fiendskap och hat mellan er… Versen fortsätter sedan i sin beskrivning av Satans ihärdiga strävan att framställa spelande som någonting gott för människan med att beskriva hur spelande också drar uppmärksamheten bort från de obligatoriska bönerna och från hågkomsten av Gud l. …och få er att glömma Gud och plikten att förrätta bönen. Vill ni inte upphöra [med allt detta]? (Sura al-Mā’idah, 5:90-1)
2. Det förstör besparingar och gör så att spelare lider stora ekonomiska förluster och får problem av personlig och/eller rättslig art.
3. Spelandets spänning och möjligheten till vinst blir ett beroende. Den spelare som vinner blir girig och rycks med i hopp om fler orätt förvärvade förtjänster. Den som förlorar ger inte upp utan fortsätter spela i hopp om att vinna tillbaka det som han har förlorat. Både förtjänst och förlust står i vägen för produktivt arbete och utgör ett krypande ont som ödelägger samhället.