Den goda karaktärens ställning i islam

1. Att fullkomliga den goda karaktären var ett av de viktigaste motiven bakom Profetens uppdrag

Gud l säger: Det är Han som har sänt ett Sändebud till de olärda ur deras egna led för att framföra Hans budskap till dem och [lära] dem renhet och undervisa dem i Skriften och [profeternas] visdom - de hade förut helt uppenbart gått vilse. (Sura al-Jumuʻah, 62:2) Versen berättar om en av de gåvor som Gud l har skänkt de troende genom att till dem skicka Sitt sändebud Muhammed b för att undervisa dem i Koranen och rena dem. Rening kan bara uppnås genom att ur sitt hjärta rensa ut sådana defekter som att likställa någonting med Gud l och bristande moralisk karaktär med känslor av hatiskhet och avundsjuka, och göra sig av med alla typer av dåligheter i tal och handling. Profeten b förklarade vid ett tillfälle: ”Jag har skickats för att fullkomliga den goda karaktären.” (Sunan al-Bayhaqī: 21301) Utsagan gör det tydligt att ett skäl bakom Profetens uppdrag var att upphöja och fullkomliga den moraliska karaktären hos individen och i samhället i stort.

2. Nobel karaktär är en väsentlig del av övertygelse och tro

Perfektion av god karaktär var ett av de viktigaste syftena med Profetens uppdrag.

När Profeten b tillfrågades om vilka som är de främsta troende svarade han: ”Det är de som har den bästa karaktären och uppförandet.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 1162; Sunan Abu Dāwūd: 4682) Koranen använder det arabiska ordet birr för att beskriva övertygelse, rättfärdighet och gudfruktighet. I Koranen sägs: Fromheten (birr) består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger… (Sura al-Baqarah, 2:177) Birr är en uttömmande term som omfattar alla former av rättfärdighet i ord och handling. Profeten b sa: ”Rättfärdighet (birr) är god karaktär.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 2553) Detta blir tydligt i Profetens tillkännagivande: ”Tro (īmān) har lite över sextio grenar. Den främsta av alla är trosvittnesbörden lā ilāha illa Allāh (det finns inte någon som har rätt att dyrkas utom Gud), medan den minsta av dem är att avlägsna något skadligt från vägen. Blygsamhet är en av trons grenar.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 35) .

3. Nobel karaktär genomsyrar utan undantag alla dyrkanshandlingar

4. De överflödande belöningar som Gud har i beredskap för dem som förevisar en god karaktär De skriftliga beläggen från Koranen och sunna i detta avseende är många:

• God karaktär kommer att vara den tyngst vägande rättfärdiga komponenten i ens vågskål på Domedagen:

Profeten b sa: ”Ingenting som läggs i vågskålen [på Domedagen] kommer att väga tyngre än den goda karaktären. Förvisso kommer en person med god karaktär att nå samma nivå som dem som har många frivilliga fastor och böner att räkna sig tillgodo.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 2003)

• Det är den handling som i mest mån leder människor till paradiset.

När Profeten b tillfrågades om vad som mest leder människor till paradiset, svarade han: ”Gudfruktighet och god karaktär.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 2004; Sunan ibn Mājah: 4246)

• Av alla människor kommer de med god karaktär vara närmast Profeten b på Domedagen.

Profeten b sa: ”De som är mig kärast bland er och de som är mig kärast på Domedagen är de med bäst karaktär.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 2018)

• Profeten b garanterar ett hus i paradisets högsta del till dem som har en god karaktär.

”Jag garanterar ett hus i paradisets omgivningar för dem som slutar käbbla även om de har rätt; och jag garanterar ett hus i paradisets mitt för dem som inte ljuger ens när de skämtar; och jag garanterar ett hus i paradisets högsta del för dem som har en god karaktär och ett gott uppförande.” (Sunan Abu Dāwūd: 4800)

Att förevisa god karaktär är i Guds ögon en av de mest förtjänstfulla handlingarna och tjänar till att ge oss en aning om inre fulländning och lycka. ً.

Utmärkande drag för en nobel karaktär i islam

En nobel karaktär kännetecknas i islam av unika egenskaper som skiljer den från andra trosinriktningar:

1. Nobel karaktär är inte begränsad till en särskild kategori av människor

Gud l har skapat människor i olika former och raser och med olika språk. I Hans ögon är de alla jämlika och ingen har en fördel framför någon annan utom i fråga om gudfruktighet och gott uppförande. I Koranen sägs: Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt. (Sura al-Ḥujurāt, 49:13)

God karaktär kännetecknar muslimers förhållande till alla samhällets medlemmar. Det råder härvid ingen som helst skillnad mellan rik och fattig, svart och vit, arab och ickearab, eller mellan en prins och en fattiglapp.

Behandling av ickemuslimer

Gud befaller oss att utan undantag vara vänliga och hövliga mot alla, ty rättvisa, vänlighet och barmhärtighet är aspekter av den goda karaktären. Detta försöker en muslim leva upp till i ord och handling i sitt umgänge med muslimer såväl som ickemuslimer. Som ett sätt att bjuda in andra till denna fantastiska religion som är islam bör en muslim förkroppsliga den goda karaktärens kännetecken.

I Koranen sägs: Gud förbjuder er inte att visa godhet mot dem som inte bekämpar er på grund av [er] tro och inte driver ut er ur era hem, och [Han förbjuder er inte] att bemöta dem med rättvisa och opartiskhet - Gud älskar de opartiska. (Sura al-Mumtaḥinah, 60:8)

Gud förbjuder oss bara att bli vän med de stridslystna ickemuslimer som bekämpar oss på grund av vår religion. Han förbjuder oss också att beundra deras sätt att leva vilket utan omsvep stöder icketro och polyteistiska vanor. I Koranen sägs: Det är inga andra än de som bekämpar er på grund av [er] tro och som vill driva bort er från era hem eller hjälper [dem som vill] driva bort er, vilkas skydd och vänskap Gud förbjuder er att söka. De som söker deras vänskap och skydd har begått orätt mot sig själva! (Sura al-Mumtaḥinah, 60:9)

En muslim agerar alltid utifrån höga moraliska värden i sitt samspel med människor oavsett deras religion eller ursprung. .

2. Nobel karaktär är inte begränsad enbart till människor

God behandling av djur

Profeten b nämnde vid ett tillfälle att en kvinna förtjänade bestraffning i helveteselden därför att hon hade kopplat en katt och låtit den svälta till döds. Han berättade också om en man som Gud l hade förlåtit efter att han hade gett en törstig hund lite vatten att dricka. ”En kvinna kom till helveteselden på grund av en katt som hon hade bundit och sedan varken gett den mat eller släppt den fri för att kunna äta jordens skadedjur.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3140; Ṣaḥīḥ Muslim: 2619)

Han sa också: ”En man som gick längs en väg blev mycket törstig och fann då en källa. Han tog sig ner till källan, drack och kom upp igen. Han fick då syn på en flämtande hund som åt gyttja på grund av stark törst. Mannen sa: ’Denna hund är utmattad av törst på samma sätt som jag var.’ Han tog sig åter ner till källan, fyllde sin sko med vatten och gav hunden att dricka. Gud l tackade honom för hans goda handlande och förlät honom.” Människorna frågade då: ”Sändebud från Gud! Finns det belöning för oss om vi betjänar dessa djur?” ”Ja”, svarade han, ”Det finns en belöning för att hjälpa allt levande.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 5663; Ṣaḥīḥ Muslim: 2244)

Bevarande av miljön

Islam kräver av sina efterföljare att skydda miljön. .

Islam instruerar oss att göra världen till en bättre plats genom att använda jordens naturliga resurser för att bygga upp en civilisation och främja utveckling och produktion för mänsklighetens bästa. Samtidigt ska man också försöka bevara dessa resurser och förhindra att andra missbrukar dem eller slösar med dem i onödan. Fördärv i alla dess former och på vilket sätt som helst ogillas i islam och avskys av Skaparen själv. I Koranen sägs: Gud är inte vän av oordning och fördärv. (Sura al-Baqarah, 2:205)

Faktum är att islam är så angeläget i denna sak att muslimerna uppmanas att göra sådana saker som att bruka jorden också i tider av stor turbulens och under skrämmande omständigheter, till exempel på Domedagen. Profeten b sa vid ett tillfälle: ”Om Domedagen kommer [och du känner igen den] och en man har ett frö till palmträd [för att plantera i jorden], låt honom, om han kan, plantera det.” (Musnad Aḥmad: 12981)

3. Nobel karaktär i livets alla aspekter

Familjen

Islam framhåller betydelsen av god karaktär hos alla familjemedlemmar. Profeten b sa: ”De främsta bland er är de som behandlar sina hustrur bäst, och jag är den främste bland er i detta avseende.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 3895)

• Trots att profeten Muhammed b var alla tiders främste människa delade han hushållssysslor med sina hustrur och hjälpte till hemma. En av hans hustrur, Aisha, sa vid ett tillfälle om honom: ”Han brukade hjälpa sina hustrur med hushållsarbetet.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 5048)
• Han brukade också skämta med sina familjemedlemmar. Aisha sa: ”Jag gjorde Profeten sällskap på en resa när jag var ung och smal. Profeten bad människor att fortsätta och de marscherade iväg. Sedan vände han sig till mig och sa: ’Kom , vi tävlar.’ Jag tävlade mot honom och vann loppet. Han nämnde aldrig denna händelse igen. När jag senare hade lagt på mig mer vikt och glömt hela händelsen gjorde jag honom dock sällskap på en resa igen. Profeten bad människor att fortsätta och de gjorde så. Sedan bad han mig att tävla mot honom. Jag gjorde det men han vann. Profeten skrattade då och sa: ’Det var för att få revansch för mitt förra nederlag.’” (Musnad Aḥmad: 26277)

Handel

Människors kärlek till rikedom kan ta överhanden och få dem att gå in i sådant som är förbjudet. Islam betonar därför betydelsen av att vårda en nobel karaktär i syfte att förhindra att sådant sker. Följande är några exempel på saker som islam lägger betoning på i detta avseende:

• Den varnar handlare som sysslar med bedrägeri för ett strängt straff på på Domedagen. I Koranen sägs: Ett hårt straff skall möta dem som fuskar med mått och vikt, som när de köper i mått från människor begär exakta mängder. Men när de själva mäter åt dem eller väger åt dem minskar de [mängderna]. (Sura al-Muṭaffifīn, 83:13)
• Den manar handlare att visa vänlighet och överseende. Profeten b sa: ”Må Gud vara nådig mot den som är vänlig när han köper, när han säljer samt när han kräver sin andel.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 1970)

Industri

Islam råder arbetare att hålla sig till en rad etiska principer och regler:

• Att vara så kompetenta som de bara kan på sina arbeten. Profeten b sa: ”Gud tycker om att se att du, när du gör någonting, gör det bra.” (Musnad Abu Yaʻlā: 4386; al-Bayhaqīs Ŝuʻab al-Īmān: 5313)
• Att ta ansvar för sina skyldigheter. Profeten b sa: ”Hycklarens kännetecken är tre: när han talar ljuger han; när han lovar något bryter han det löftet; och när han anförtros något sviker han det förtroendet.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 33)

4. Nobel karaktär under alla omständigheter

Det finns inga som helst undantag när det gäller god moral i islam. En muslim är ålagd att följa det som islamisk lag dikterar och förevisa en god karaktär också i svåra tider och i krigstider, ty i islam finns inte det att ändamålen helgar medlen. Dåliga eller orättvisa sätt att göra saker och ting på är med andra ord inte på något sätt acceptabla även om resultatet skulle vara gott.

Därför har islam fastställt regler och kriterier som styr muslimers uppträdande också i krigstider så att de inte ger efter för vredesutbrott, drivna av intolerans som förstärker deras ilska och tillfredsställer hatiskhet och illvilliga och själviska tendenser.

Lite om krigsetik i islam

1. islam påbjuder rättvisa också för ickemuslimer och varnar för att göra dem orätt på något sätt: I Koranen sägs: …Låt inte avoghet mot människor förmå er att avvika från rättvisans väg. Gör rätt - det ligger gudsfruktan närmast… (Sura al-Mā’idah, 5:8) Dvs. låt inte din avoghet mot dina fiender gå över gränsen och föra dig bort från rättvisa i ord eller handling.
2. Islam förbjuder strängeligen förräderi och svek i mellahavanden med fienden: Islam förbjuder förräderi och svek även om det gäller fienden. I Koranen sägs: Gud är sannerligen inte de svekfullas vän!  (Sura al-Anfāl, 8:58)
3. Islam förbjuder strängeligen stympning av döda fiendekroppar: Islam förklarar stympning av döda kroppar som otillåten. Profeten b sa: ”Stympa inte människor.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1731)
4. Islam förbjuder att icke stridande dödas, att miljön förstörs och att fördärv vållas i området: När Abu Bakr as-Siddīq, den förste rätt vägledde kalifen och den främste av Profetens följeslagare, sände ut ett militärt fälttåg till de norra gränserna mot Bysans territorium sa han till ledaren för fälttåget Usāmah ibn Zayd: ”Tillåt inte dina styrkor att döda små barn, äldre eller kvinnor. Rotvält inte eller bränn palmer eller hugg ner friska träd. Slakta inte får, kor eller kameler annat än för att äta köttet. Du kommer att stöta på människor som har dragit sig tillbaka till eremitboningar; låt dem vara så att de kan uppnå det som de åsyftar med detta.” (Tārīk̂ ibn ʻAsākir, vol. 2, sid. 50)